Fortsätt till huvudinnehåll

Offentliga organisationer, institutionalisering och att göra sin röst hörd

 Denna vecka hade vi lektioner med Furuboda folkhögskola och fokus låg på att diskutera offentliga organisationer, institutionalisering och hur vi som användare kan göra vår röst hörd.

 

Måndag

 Alla människor berörs av den offentliga sektorn på ett eller annat sätt. Den innefattar staten, myndigheter, regioner och kommuner. I Sverige finns 341 myndigheter, 21 regioner och 290 kommuner, och de berör olika delar av samhället.

Vi i klassen fick två frågor att fundera kring: Vilka organisationer har du mest kontakt med och vad får dig att ha bra/dåligt förtroende för en myndighet? Det kom upp många intressanta svar och de flesta nämnde Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen och regionen som de man har mest kontakt med. När det gäller förtroende pratade vi bland annat om myndigheternas struktur, kommunikation, sanningshalt, förmåga att anpassa sig utefter användarna och vilja att rätta till sina misstag.

Offentliga organisationer är vår samhällsservice, de har en politiskt vald ledning och är skattefinansierade. De finns av och för oss, och därför är det extra viktigt att saker blir rätt. Ibland blir det ändå fel och då måste felen rättas till.

I klassen diskuterade vi vad man kan göra om det blir fel. OM det handlar om en kommun så kan man kontakta den och påpeka problemet – ofta brukar de kunna lösa det. Man kan anmäla eller överklaga, om det finns möjlighet. De flesta myndighetsbeslut som gäller en själv går att överklaga – då begär man att beslutet ska omprövas. I beslutet finns information om vilka regler som gäller vid överklagan. Hur man ska anmäla, om man ska anmäla och till vem man ska anmäla beror på vilken organisation och problem det handlar om.

Klaga är ett enkelt sätt att lämna feedback och man kan göra det till alla verksamheter. Lämna klagomål om du är missnöjd med en verksamhet. De som är ansvariga för den tar emot klagomålet. Man kan göra det muntligt eller skriftligt, anonymt eller vid namn och det finns ingen tidsbegränsning.

Varför ska man klaga? Jo, bristerna måste påpekas för att det ska ske en förändring. Det som drabbar en enskild person drabbar ofta många fler. Man orkar inte alltid bråka, men man kan bara göra skillnad om man säger ifrån. Tyvärr finns det många tankar som kan få en användare att inte klaga:

·         Det spelar ingen roll, det kommer ändå inte ske någon förändring.

Ingen kan garantera att det sker förändring om man klagar, men det sker definitivt ingen förändring om man låter bli.

·         Mitt problem är inte så allvarligt.

Små brister kan vara en del av ett större problem och därför är det viktigt att påpeka dem.

·         Jag vill inte vara gnällig - personalen gör så gott de kan.

Man behöver inte vara arg för att klaga, det kan vara rent informativt. Man kan klaga på organisationen utan att kritisera personalen. Ett klagomål kan visa att det fattas resurser, och på så sätt kan det gynna personalen i slutändan.

·         Om jag klagar kanske jag blir dåligt behandlad.

Så får det inte gå till – aktören är skyldig att ta emot klagomål och behandla dem sakligt.

 

Klaga på stan är ett fristående projekt som Funktionsrätt Göteborg drivit, som ska göra det enklare att ge klagomål till Göteborgs stad. På deras hemsida www.klagapastan.se finns olika tips på vad man kan tänka på om man vill skicka in ett klagomål. Projektet har riktat sig till Göteborg, men alla som vill klaga på någon aktör kan ta hjälp av tipsen.

 

Onsdag 

Onsdagens lektion började med ett samtal om vad som gör en myndighetsperson till en ”riktig” person, samt vad de kan göra för att få oss att känna oss som unika individer, och inte bara en prick i systemet. Vi konstaterade att det krävs ett genuint intresse för sitt arbete, inte bara att man gör det för att tjäna pengar. Det genererar en bättre närvaro och ett större engagemang. Vissa går bara dit för att de behöver ett arbete och har egentligen inget intresse för det. Det är en fördel om personen vill besöka olika föreningar, exempelvis funktionshinderorganisationer, det visar på ett stort intresse och tyder på att personen vill lära sig mer.

Många av oss tyckte att myndighetspersoner är fyrkantiga, de följer sina regler och förhållningssätt till punkt och pricka. Ofta handlar det om pengar och de räcker inte alltid till. De måste följa vissa regler, men de hade behövt tänka utanför boxen, lyssna och vara mer förstående. De måste förklara varför saker är på ett visst sätt – det behöver finnas en orsak. Det är stor skillnad på att göra fel och begå ett misstag. Misstag gör vi alla, men då är det viktigt att de rättas till.

Vi diskuterade myndighetspersonernas bemötande, framför allt mot oss med funktionsnedsättning, att de ofta styr samtalet åt den riktning de vill och de lägger orden i munnen på en, så att det ska gynna de själva. Som användare måste man alltid ligga på, ringa och klaga på olika instanser. Ibland är det svårt att veta vem man ska kontakta för att ärendet ska gå fram.

 

Institutioner är myndigheter som uppehåller samhället, exempelvis Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Sociologiskt är det en idé om hur olika människor hänger ihop, exempelvis kan ett äktenskap räknas som en institution ur det sociologiska perspektivet. Den tydligaste institutionen som finns i vårt samhälle idag är fängelset.

Det som kan hända vid institutionalisering är att människans plats försvinner och identiteten tvättas bort. Det finns så tydliga ramar om hur man ska vara och vad man ska göra att man tappar bort sig själv. Under vår lektion pratade vi om filmen Nyckeln till frihet, som handlar om fångar som kommer ut i det verkliga livet igen och inte vet vad de ska göra när de inte har några tydliga direktiv att förhålla sig till.

Läraryrket är på sätt och vis en institution, där man måste följa kursplanen. Folkhögskolor ingår inte i skollagen och behöver därför inte ha en kursplan. Detta innebär att lärarna behöver ta eget ansvar och se vad som är bäst för eleverna. Vissa lärare blir panikslagna när de kommer från grundskolan till folkhögskola, eftersom de plötsligt inte har någon mall att utgå från. Det är stor skillnad mellan skolan och den ”verkliga världen”. Ute i samhället har man inte samma mall att utgå från, vilket gäller både elever och lärare.

Hur mycket moraliskt ansvar har man egentligen om man arbetar på en institution? Kan man bara påstå att man gör sitt jobb? Civilkurage är viktigt, man måste säga ifrån om något är fel. I Sverige finns tydliga institutioner, vilket både har sina fördelar och nackdelar.

 

Jag önskar er alla en bra fortsättning på veckan och hoppas ni får en trevlig helg🍁

/Emelie


Syntolkning: 
Bilden visar en liten grusväg, på vardera sidan av vägen står träd i höstfärger. Mellan träden syns en klarblå himmel 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hej och välkommen!

 Hej!  Mitt namn är Emelie och jag är 20 år gammal. Jag föddes med ett genetiskt fel, vilket har resulterat i att jag idag är både gravt synskadad och rullstolsburen. Mina stora intressen är musik, träning, att vara ute i naturen och att skriva.  Tack vare mina funktionsnedsättningar brinner jag för tillgänglighetsfrågor och jag har precis påbörjat kursen Användare som experter som drivs av Furuboda folkhögskola och Funka.com. Vi pluggar på distans på 50%. Kursen handlar om webbtillgänglighet och under det kommande året ska vi få lära oss om webbutveckling, samt om vilka rättigheter och skyldigheter som finns gällande webbtillgänglighet.  På denna blogg kommer jag dela med mig av vad vi går igenom i kursen och vad jag får lära mig.  Hoppas ni vill ta del av det  Önskar er alla en fin vecka 🌻 //Emelie 

Fördjupande uppsatser

  Syntolkning: Bild på blommande körsbärsträd.  Nu var det länge sedan vi hade lektion med Josef från Furuboda, men under den senaste veckan träffade vi honom igen. Det var nämligen dags att presentera våra fördjupande uppgifter .   Måndag Lektionen började med en incheckning, vi fick berätta hur vi mådde och hur det hade gått de senaste veckorna med Funka. Efter incheckningen höll två av mina kamrater föredrag, där de sammanfattade sina fördjupande uppsatser och vi i klassen fick ställa frågor. Min ena kamrat hade utfört en undersökning där han granskat engagemanget för tillgänglighet hos programmerarna för tre olika publiceringsverktyg, alltså verktyg som privatpersoner kan använda för att skapa sina egna hemsidor. Med hjälp av skärmläsaren JAWS hade han granskat Wordpress, Drupal och Joomla. Det var en väldigt intressant uppsats, både att läsa och lyssna på. Resultatet han fick var att alla tre var relativt tillgängliga, vilket var roligt att höra. Den andra uppsa...

Tillgänglighetsredogörelse och prat om praktiken

  Syntolkning: Bild på en matta av vitsippor.  Efter påsklovet hade vi en kort vecka med Johan och Susanna från Funka.   Onsdag Under onsdagen hade vi lektion med Johan Kling, vår sista lektion med honom.   Vi började med att prata om tillgänglighetsredogörelser och den uppgift vi skulle göra över påsklovet. (Min uppgift publicerades här på bloggen innan detta inlägg) Den 23 september 2018 trädde webbtillgänglighetsdirektivet i kraft, vilket är ett EU-direktiv som handlar om digital tillgänglighet. Där finns en del kriterier som ska följas. Beroende på när en webbplats skapades så fick de olika lång tid på sig att tillgängliggöras. En ny hemsida som startade efter 23 september 2018 skulle vara tillgänglig till 23 september 2019. Om webbsidan däremot redan fanns när direktivet trädde i kraft så fick de två år på sig att göra den tillgänglig. Mobilapplikationer skulle vara tillgängliga till 23 juni 2021. Nu har alla dessa datum passerat, vilket innebär att alla we...