Denna veckas tema har varit påverkan. Vi började måndagens lektion med ett samtal kring vad vi i klassen har för olika upplevelser av positiv respektive negativ påverkan och många intressanta exempel togs upp.
Vi pratade om att så fort flera människor samlas så påverkar vi varandra på ett eller annat sätt. Viljestyrka och positivitet smittar. Vi diskuterade var gränsen går mellan påverkan och manipulation – och vi kom fram till att det är mycket viktigt att vara källkritisk, så man inte löper risk att bli lurad. Man kan höra mycket på tonfallet och det kan hjälpa en att avgöra om det finns någon baktanke med det personen säger. Inom manipulation är lögner ofta inblandat, vilket det inte är i samma utsträckning inom påverkan.
Inom påverkansarbete är det viktigt att komma åt kärnan och hittar vad problemet faktiskt är. Det kan vara ovilja, lathet, snålhet eller okunskap. Man måste hitta ett sätt att komma runt hindret, för att kunna få personen i fråga att byta åsikt. Det är viktigt att man inte vill ändra på en person, utan åsikten som personen står bakom.
På onsdagens lektion fick vi besök av en kommunikatör som arbetar på Furuboda folkhögskola och hon gav oss en föreläsning om påverkansarbete och opinionsbildning.
Hon berättade för oss att när man ska påverka är det viktigt att man har en balans mellan sina egna åsikter och organisationen man står bakom. Många sprider sina åsikter via sociala kanaler, men kommunikatören menar att detta ofta inte har så stor spridning. De flesta följer mest sina vänner på sociala medier, då har man relativt lika åsikter, och det finns ingen att påverka.
Man behöver veta vem man vill påverka, vilken målgrupp. Därefter måste man veta hur man ska komma åt målgruppen, vad som lockar dem. Det är också viktigt att ha ett bra budskap som gör att man sticker ut från mängden. Att vara annorlunda är positivt , då väcker man uppmärksamhet. Det måste finnas ett relevant budskap till rätt målgrupp. Man brukar tala om att man letar efter tvillingar, personer med liknande intressen, bakgrund, funktionshinder och så vidare. All information kan inte gå ut till alla. Det är viktigt att ta reda på vem som är intresserad av vad och därefter gå ut med informationen till dem. Alla tycker inte samma sak, tror man det så blir kommunikationen för generell. Det är bättre att försöka påverka en liten grupp i början och utöka efterhand.
I onsdags pratade vi också om storytelling, vad är det och på vilket sätt kan det hjälpa vårt påverkansarbete? Storytelling går ut på att väcka känslor hos någon annan genom att berätta om en händelse, något man varit med om. Det fångar personens intresse mer än en generell berättelse. Det kan handla om mycket, rättigheter, tillhörighet eller utveckling, men man vinner alltid på att kunna koppla det till något personligt eller någon orättvisa man själv upplevt. Vi människor dras till hemligheter och personliga berättelser. Vi vill gärna lyssna på en enskild person, istället för att ta del av den generella bilden.
Timing är mycket viktigt, att starta en kampanj vid rätt tidpunkt, exempelvis att konditorier gör reklam för kanelbullar inför kanelbullens dag, eller att olika synskadeorganisationer uppmärksammar vita käppens dag – både via sina sociala medier och i det verkliga livet. Man behöver tänka på vilken roll man har och vad man vill åstadkomma. Vilken fråga vill jag driva? När ska jag göra det? Mot vilken målgrupp ska jag driva frågan? Ibland vill man bara berätta, det är helt okej, men då räknas det inte som något påverkansarbete.
Veckans uppgift:
Veckans uppgift är att skriva en insändare som skulle kunna skickas in till en tidning. I insändaren kan vi använda tipsen kring påverkansarbete som vi fått under veckan, och insändaren ska belysa någon fråga inom ämnet tillgänglighet.
Det finns många frågor jag brinner för, både för min synnedsättning och mitt rörelsehinder, men ett av de ämnen som ligger mig varmast om hjärtat är frågan om syntolkning.
Här om dagen hände något som verkligen inte är okej. Jag skulle beställa ett par skor på nätet, jag läste igenom beskrivningen för att veta vad jag köpte och därefter la jag skorna i varukorgen. När jag fick hem paketet och öppnade det såg skorna inte alls ut som jag hade tänkt – enligt hemsidan hade jag beställt ett par skinnstövletter, men när jag packade upp dem kände jag direkt att det var lack.
Den här gången gick det bra, för skorna var väldigt snygga, men något sådant här borde inte få ske. För oss med nedsatt syn är det extremt viktigt att bildbeskrivningarna stämmer, eftersom vi inte kan se själva bilden.
Frågan om syntolkning påverkar både mig och så många andra. Historien om mina skor är ingen ”big deal”, men bristande syntolkning får betydligt större konsekvenser. Ofta får jag stå över att se de mest populära filmerna på bio, eftersom de inte finns syntolkade och då är det svårt för mig att följa med i handlingen. På TV finns det mycket syntolkade program och serier, men det är ändå inte i närheten av så mycket som det borde vara. Filmer/serier som är mörka och har snabba klippningar kan jag inte se, det är helt omöjligt. Ofta får mina föräldrar ställa upp och syntolka när vi tittar på TV tillsammans, jag är väldigt glad att de vill göra det, för det ger mig större möjligheter att ta del av det som händer i rutan.
Jag vill uppmuntra alla till att göra en liten skillnad för att öka antalet syntolkade bilder och filmer på internet, så att vi som har en synnedsättning får känna oss mer inkluderade. När du lägger upp en bild på dina sociala medier, skriv då också en mening eller två om vad bilden föreställer. Det lilla gör skillnad och allt ger ringar på vattnet.
Önskar er alla en fin fortsättning på veckan 🍂
/Emelie
Kommentarer
Skicka en kommentar