Fortsätt till huvudinnehåll

Krav & behov

 

Syntolkning: en stor julgran full med små lampor. I bakgrunden syns stadsmiljö och en svart himmel. 

Under onsdagens lektion hade vi föreläsning med Emil från Funka. Det var mest repetition på det viktigaste vi gått igenom under terminen, men även lite fördjupning.

 

Riktlinjer för webbtillgänglighet

I Sverige har vi DOS-lagen, vilket är Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Lagen genomför det europeiska webbtillgänglighetsdirektivet, vilket kan beskrivas som en instruktion för webbtillgänglighet. Varken DOS-lagen eller webbtillgänglighetsdirektivet innehåller några faktiska krav. Direktivet pekar mot en europeisk standard vid namn EN 301 549, som innehåller tekniska krav på tillgänglighet. Denna standard hänvisar sedan vidare till en internationell standard vid namn WCAG 2.1, Web Content Accessibility Guidelines, vilket är den mest kända standarden inom webbtillgänglighet. Det är viktigt att WCAG 2.1 och EN-standarden är harmoniserade, så de inte säger emot varandra.

 

DIGG – Sveriges tillsynsmyndighet

I samband med den svenska DOS-lagen kom också en förordning, vilken menar att DIGG ska vara Sveriges tillsynsmyndighet. De ska alltså utöva tillsyn och se till att lagen följs. DIGG är också de som skriver föreskrifter, det vill säga tolkning och fördjupning av lagen. Föreskrifterna hänvisar tillbaka till EN 301 549.

 

Mer om WCAG 2.1

WCAG 2.1 är en internationell standard som organisationen W3C, World Wide Web Consortium,  står bakom. Det är en underorganisation till FN. Sedan 2018 utgår vi från version 2.1 av WCAG. Standarden ska vara teknikoberoende och utgå från användaren. Exempelvis finns det krav på hög kontrast, det behöver man ingen speciell teknik för att ordna. Målet är att kraven ska kunna leva vidare under lång tid. Alla som omfattas av lagen ska kunna påverka den och därför har W3C samarbeten med funktionshinderorganisationer i olika länder. De vill att standarden ska spegla verkliga behov. För att något ska ändras i standarden krävs konsensus, vilket innebär att alla måste vara överens. Därför tar det lång tid att genomföra förändringar i standarden.

 

Områden inom WCAG 2.1

WCAG 2.1 innehåller 13 riktlinjer inom fyra olika områden.

·         Möjlig att uppfatta – Man ska både kunna se och höra innehållet. Man ska kunna förstora texten och det ska finnas en logisk läsordning. Alla användare ska ha tillgång till rörlig media, vilket innefattar syntolkning och textning. Texten kan antingen finnas på videon eller som en separat text bredvid.

·         Hanterbar – Man ska kunna använda alla funktioner på webbplatsen via tangentbordet, för att kunna ta sig fram utan en datormus. Många webbplatser har brister inom detta. Man ska kunna ändra tidsgränser, om man behöver skriva in uppgifter under en viss tid. Det finns inget krav gällande röststyrning i dagsläget, men frågan är aktuell.

·         Begriplig – Man ska kunna förstå innehållet på hemsidan och det ska ha en logisk ordning. Det finns inget krav på bildstöd, men däremot tydlighet. Felmeddelanden ska vara tydliga, det ska vara läsbar text för en skärmläsare, inte bara en bild. Hemsidan ska ha en konsekvent struktur, så att användaren kan förutse hur den är uppbyggd. Det ska inte ske oväntade förändringar vid fokusmarkering. Detta används om man navigerar med tangentbord i stället för datormus. Då hjälper fokusmarkeringen användaren att se var på skärmen hen befinner sig.

·         Robust – Webbplatsen ska vara pålitlig och kunna tolkas av hjälpmedel. Det ska finnas feltolerans, vilket innebär att man ska kunna klicka fel utan att det händer något radikalt – man ska alltid kunna klicka sig tillbaka.

 

Nivåer inom WCAG 2.1

Det finns tre olika nivåer av WCAG 2.1, A, A.A och A.A.A. Nivå A är den mest grundläggande, men det som krävs av lagen är A.A. För att uppnå denna nivå måste man klara alla kriterier i Nivå A, samt alla de som ingår i A.A. För nivå A.A.A gäller samma princip, alla kriterier för nivå A, A.A och A.A.A ska vara uppfyllda. Att uppnå A.A.A är svårt, Funka gjorde det under en kort period. Det kanske blir enklare att uppnå denna nivå när tekniken kommit längre. Simplare webbplatser, som exempelvis bara innehåller text har lättare att nå den högsta nivån. WCAG 2.1 innefattar inte alla användares behov, bland annat finns det brister gällande kognitiva funktionsnedsättningar. Standarden är bara minimikrav för webbtillgänglighet. Målet med En-standarden och WCAG 2.1 är likvärdighet, inte att lösa alla problem för alla.

 

EN 301 549

EN 301 549 användes från början vid offentlig upphandling. Det innebär att en aktör måste offentliggöra att de ska köpa en produkt eller tjänst, samt varför. Standarden togs fram för att ställa krav på tillgänglighet vid dessa upphandlingar. På svenska kallas standarden Tillgänglighetskrav för IKT-produkter och IKT-tjänster. (IKT=Informations- och kommunikationsteknik). Standarden har vidareutvecklats med tiden och nu har den ett mer generellt syfte. Idag används version 3.2.1 av standarden, men den uppdateras löpande.

 

Snart kommer en ny europeisk tillgänglighetslag träda i kraft. Lagen innefattar privata aktörer, bland annat banker.

 

/Emelie

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Granskning via skärmläsare

  Syntolkning: bild på snödroppar.  Denna vecka var det Funka som höll i lektionerna och vi fick träffa Joakim Centervik. Han har en grav synnedsättning, har varit fast anställd på Funka sedan 2009 och arbetar som testare. Tidigare har han jobbat som musiklärare och som ombudsman på Synskadades Riksförbund Stockholm. Han har använt skärmläsare länge och ser det som ett ypperligt verktyg för att granska webbplatser.   Måndag Veckans första lektion började med att Joakim kort förklarade vad en skärmläsare är och hur den fungerar. Det är ett program som tolkar det som står på skärmen, i Joakims fall både via talsyntes och punktskrift. Jag själv använder också skärmläsare, men eftersom jag inte läser punktskrift så får jag endast informationen via tal. När man använder skärmläsare navigerar man på skärmen med hjälp av tangentbordet. Ofta fungerar skärmläsaren inte så bra med datormus och dessutom är det svårt att navigera med hjälp av den när man har nedsatt syn. Tangentbordsnavigering

Utvärdering och skolavslutning

  Sista veckan i skolan! Veckan började på onsdagen, eftersom vi var lediga på nationaldagen.   Onsdag Onsdagens lektion började med att Josef berättade varför han tycker att utvärdering är viktigt, nämligen att kunskapen fastnar bättre när man själv får formulera vad man lärt sig. Under incheckningen pratade vi om just våra incheckningar, om det är någon vi minns extra väl.   Flera av mina kamrater hade svårt att svara på frågan, vi har haft många intressanta incheckningar med mycket givande samtal, men det kan vara svårt att komma på någon specifik. Jag nämnde en gång i höstas då vi pratade om sociala medier. Jag minns inte exakt hur frågan var formulerad, men jag vet att jag berättade att jag tycker om sociala medier eftersom man får utforma sin egen plattform. Man kan visa upp precis det man vill och dela med sig av det man känner för. Det är mitt utrymme där jag får uttrycka mig, så får de som tycker om det följa mig. Det finns konton på Instagram om allt mellan himmel o

EN 301 549

  Syntolkning: en strandstuga som står nere vid havet. I bakgrunden syns träd och en klarblå himmel.  Under den gångna veckan hade vi lektioner med Susanna från Funka och veckans syfte var att få fördjupade kunskaper inom standarden EN 301 549.   Måndag Under måndagens lektion fick vi inte bara träffa Susanna, utan också Sabina som ska arbeta med oss under vår praktik. Hon är nyligen anställd på Funka, tidigare jobbade hon inom statsbyggnadsförvaltningen i Eskilstuna kommun. Hon arbetade med beteendeförändringsprojekt angående hållbara resor. Hennes tidigare arbete hade också med tillgänglighet att göra. I Sverige har vi en bilnorm och Sabina arbetade för att göra kommunen mer tillgänglig för fotgängare och cyklister. Idag är hon projektkoordinator på Funka och ska stötta oss i vår praktik.   Efter Sabinas presentation gick vi in i ett samtal om vårens praktik, vi fick tid att berätta om våra tankar och funderingar samt ställa frågor till Susanna. Jag berättade om mina funderingar